Iskaffe och nintendo

Joda. Nu avnjutes en finfin ledig dag. Jag har precis kollat action film och nu dricks det iskaffe framfor TVn dar Ayuri spelar nintendo Wii.

Kvallen som kommer skall inte bli speciellt spannande utan jag skall ladda infor morgondagen och ta det lungt.

Jag skall se om jag kan fa fram ett lite intressantare inlagg nasta gang!

Organisk vecka

I morgon ar jag antligen ledig!
Jag har inte ens nagra tunga mjolsacks liknande "jag maste gora det och det" hangandes over axlarna. Det kanns lite ovant faktiskt. Jag skall inte ens kolla pa mobilen imorgon! Bara ligga och sova for en gangs skull.

Den senaste tiden har varit intensiv med olika nationella operativa och administrativa tester, halsovardsnamndskontroller samt utbildningar med uppdrag, efterfragningar och uppfoljningar, implementeringar och sa vidare.
Nu ar det mesta avklarat! For den har gangen naturligtvis men nu kanns det forjakla bra helt enkelt! Valmaendet bara skoljde over mig idag nar jag tog bussen hem.

Dagens sista atagande blev i och forsig dramatiskt. Jag hade anordnat ett litet foredrag om ett nytt kaffe vi snart skall borja salufora. Jag hade for mig att det handlade om organiskt kaffe.
Detta foretag hade sjalvaste Japans generalchef pa plats som foredragshallare.
Jag hade valt jobbets staff restaurang for plats for foredraget; fler manniskor pa plats och en stor jakla 52 tums platt-TV med bra PA-system.

Jag inledde med att presentera foredragshallaren, Mrs. Ortiz, och dagens amne. "Idag skall vi lyssna pa ett foredrag om det organiska kaffe vi skall borja salja nasta manad".
"Nej det skall jag inte". Svarade Ortiz med ett skevt leende.
"JO DET SKALL DU!!!" Tankte jag smatt panikartat samtidigt som jag stack mentala voodoo-nalar i min produkt chef som informerade mig om kaffet.

Ahorarna tittade forbryllat pa mig.

"Ja men da tar vi och pratar om certifierat kaffe" Sade jag snabbt efter att snabbt ha tittat pa Ortiz visitkort.

Det funkade forvanansvart smidigt, det blev ett fint anforande och det foll en mjolsack fran mina axlar.

Pendlare

Sista traningsdagen i Funabashi ar over.
Larorikt vad det och mycket att visa att man lart sig.
I morgon har vi kottbullsstekar-seminarie pa jobbet och jag maste upp tidigt for att laga brun sas...

Pa fotot ser ni en japansk typisk stationskiosk.
Har saljs allt som kan komma en pendlare till nytta. Strumpor, wienerbrod, halstabletter, manga och ansiktsmasker tillhandahalls.

Pendlandes sjalv, ar det en sak som aldrig upphor att forvana mig. Pendlare som laser bocker pa taget alltid har boken inslagen i nagot fodral. Man kan inte se vilken bok som lases.
Som om det vore for privat.
Man vill ju garna veta! "Vad ar det for pinsamt du laser!!" Vill jag skrika rakt ut.

Morgonpendling langs Tokyokusten

Pa vag till jobbet igen!
Pa kortet ser vi Rinkai parken. En harlig oas vid havet med ett maktigt pariserhjul i mitten.
Det ar lite disigt idag och det kan vantas nagon skur i eftermiddag.

Yokohama - Tokyo pa 90 minuter

Dagens ovningar i saljstyrning avslutades pa Cafe Monsoon i Maihama.

Maihama ar en konstgjord o som salde byggnadslov till Disney for ca 25 ar sedan.
Nu rymmer inte bara on Disneyland utan aven Disneysea och massvis utav boigrafer, hotell, shopping centra och restauranger.
Cafe Monsoon var arabinspirerat med god mat och dryck. Det var framforallt kul att fa snacka svenska, allt blir sa mycket normalare da.
Numera har jag svenska kollegor i Osaka, Kobe, Tokyo och Yokohama. Nagra utav dom samlades for denna tredagars utbildning i Tokyo.

Pa vag hem, etapp 2

Live rapportering fran Okurayama dar jag byter buss till tag pa vag hem.Okurayama ar ett flott stalle med mycket natur. Valdigt vacker aven vid jarnvagen dar lummiga trad kantar ralsen.
Hela Toyokulinjen som aven vi bor langs har ett slagsrykte om att vara dyrt och naturrikt. Dyrt ar det faktiskt men inte rikt pa natur.
Bekvamt ar det dock med endast 20min till Shibuya eller China town. 50min till havet.

Pa bussen hem

Jag sitter i skrivande stund pa buss 41 pa vag till Okurayama, dar jag byter till 10min tag. Hela resan tar ca 30min.

Jag ser bister ut pa kortet ifran min buss men det togs i all hast.
Det finns tyvarr ett ganska stort problem i Japan med smygfotograferande manspersoner.
For att inte bli ansedd som knappgok tog jag fotot sa snabbt att jag inte han le.
Jag vill ju bara skriva om min buss.
Pa vag hem slinker jag nog in pa Humming och koper mig en birra. Humming ar ett utav de tva 24h oppna livsmedelbutiker jag har tillgang till inom 5min gangavstand.
Ja faktiskt ar dom fem om man raknar seven eleven obh dennes konkuremter.

Hur som helst har Humming 3Yen billigare Asahi clear, det nya sommarolet!

Kohoku by night

En dromsk sekvens av ett utav Yokohamas befolkningstataste distrikt, Kohoku.
Har bor ca 350 000 personer och pa 20 minuters bilavstand vfran alla dessa har IKEA byggt ett varuhus av modell storre.

Vid klara morgnar ses Fuji torna upp sig maktigt i bakgrunden och det ar fantastiskt vackert.

Tyfonen har forovrigt lamnat Yokohamakusten och efterlamnar en sommrig doft utav vattnad gronska.

Jag vet inte varfor bilderna hamnar pa snedden hela tiden, fasen ocksa!

Mobil updatering

Pa vag till arbetet och provar updatering via telefonen. Det verkar funka.Tyfonen rullar vidare for ovrigt.

Tyfon

Juni ar tyfonens manad i Japan och snart ar vi dar.
Redan nu den 24 maj far vi sma forhandsvisningar om arets ovader.
Haromdagen vaknade jag upp av ett kraftigt skyfall med blast som holl i sig i runt 12 timmar.
I eftermiddags mulnade det pa och jag sitter nu med regnet smattrande utanfor fonstret.


Tyfonen kommer svepandes med ett intensivt regn och foregas av ganska stark blast.
Den spolar rent var den kommer at och man blir dyngsur om man maste vistas utomhus. Det liksom regnar fran alla hall.

Hur som helst ar jag hemma efter ganska hektisk dag pa jobbet. Lordag och lonehelg.
Nasta vecka blir ocksa spannande da jag skall pa tredagars utbildning och pa fredag blir det informationsmote om organiskt kaffe pa jobbet.

Pa bilden befinner jag mig forovrigt i Karuizawa i Nagano. Det var dar damernas curlinglag tog OS brons 1998. Banan lag bara ett stenkast fran denna restaurang vi befinner oss i.
Restaurangen ar en tysk sadan, dar jag dricker ett tyskt bier.

Dancing all night long

Har ger jag mig pa en traditionell dans i fran Kagoshima i sodra Japan.
Sangen handlar om Kagoshima och dess rykande vulkan Sakurajima.
Jag tycker jag fick in stegen ganska bra till slut. Det var ett helsike med klappningarna bara.

Festen var frugans morforaldrars de firade 87 ars dag och festen holls pa ett lokalt varm bad (Onsen).
Ni far titta pa filmen med huvudet pa sned det hela filmades pa snedda.

Utan bok

En kvall pa vag hem ifran jobbet och jag har glomt min bok hemma pa nattduksbordet. Jag beslot mig for att filma mig sjalv och resultatet blev lite kornigt och kort men, det ar jag.

Jag laser en fantastisk bok utav Hasse Alfredsson som heter "Tiden ar ingenting".
Pa taget tar jag bara med mig "sakra" bocker. Alltsa bocker som jag inte kan brista ut i skrattanfall at.

Boken "Svalhalet" av Mikael Niemi kunde jag till slut inte ens oppna utav att brista ut i gapskratt. Jag vet inte vad det ar men ibland pa buss och tag samt andra allmanna platser kan man inte sluta skratta. Det blir extra svart att halla masken med alla bistra japaner omkring en pa morgontaget.

"Tiden ar ingenting" gav sken utav att vara en slaktskildring i oerhord missar men den overraskade mig flera ganger med enormt roliga episoder.

Kyushu ramen

Jag vill beratta om den framsta ramen-restaurangen jag besokt i Japan, det ar nog ett femtiotal allt som allt.

Denna heter kort och gott "Kyushu ramen"; Nudlar ifran Kyushu alltsa... Den ligger i Shinjuku inklamt mellan tva hoga byggnader. Skicka mail till mig och jag beskriver battre. Ok?

Kyushu ar den mest soderut belagna o utav de fyra storsta som bildar Japan. Kyushu ramen har en soppa gjord pa svart gris ben. Svarta sma grisar finns det gott om pa Kyushu.

Vad ar det som gor detta stalle sa bra da? Jo. Forsta anblicken ar som vanligt pa ett ramenstalle; fyra-fem gubbar i gummistovlar som star bland hinkar och stora tunnor bakom en lang disk. En javla liv och ropandes fran nagon pigg lten gumma som tar bestallningar.
Nar man fatt sin plats efter disken ropar man in sin bestallning "Ramen tack". Snart far man sin skal som pa bilden och nu borjar festen!
Det star en missfargad plastflaska, en vit skal och bredvid de en skal till och en stor jakel till burk med kokta agg i. I den missfargade plastflaskan finns krossad vitlok och i skalarna sesamfron, ingefara, nagot starkt svart och annat. Det ar bara att ta for sig! Aggen kostar 50 Yen st men det sveper man ett par stycken.

Detta ar ett stalle som sjuder utav ramen kultur. Man ater, man svettas man hostar och fnyser. Det ar ramen fest! Det ar sa himla gott sa jag brukar dricka upp soppan, vilket inte behovs goras. Magen far at skogen den dagen.
Min taktik ar att forst snabbt ata upp alla nudlar, som en liten forratt. Sedan ropar man bryskt "Kaidama onegaishimasu!" "Et nudelnystan tack" Man maste saga det bestamt med basrost annars gar ordern inte igenom. Da far man ett nytt nudelnystan som laggs i soppan.

Sjalva atandet maste ske under kraftig surpling. Hogt och tydligt och jag lovar, det kanns befriande att ohammat surpla som om man inte hade ett uns av bordshyffs i kroppen.

Som sagt. Battre ramen och finare insikt i japansk traditionsenlig fast food blir svarare och svarare att hitta.
Bilden har bredvid visar interioren med en val till tilltagen drake for extra manlighet. Det ar en valdigt manlig miljo och valdigt sallan man ser tjejer ga ensamma och ata ramen pa lunchen.
Det ar mest bistra man i kostym som vant slinker in pa en 15 minuters lunchramen.

Det skall vara sahar. Lite pa arlangs avstand fran halsovardsmyndigheter. Man skall leva lite pa gransen, spela ut sin manlighet och ta sin ramen som den man man ar.
Torka svetten ur pannan och bita ihop.

Pa vag hem fran jobbet

Bilden ar tagen runt klockan 22.15 kan jag gissa. Jag har precis jobbat kvallsskiftet. I handen haller jag min kaffemugg.
Jag brukar fylla muggen med kaffe innan jag gar hem.
Sippandes kaffe och lasandes nagon god bok blir hemresan riktigt trevlig.

Hem till lagenhet tar det ca 45 minuter och det ar ett byte i Okurayama pa vagen. Okurayama ar alltid spannande och bjuder framat kvallskvisten pa gratis skadespel. Berusade medelalders man pa vag hemifran jobbet, som snubblar uppfror trapporna och star och skravlar pa perongen.
Tagen pa kvallarna bjuder alltid pa exotiska sprit-dofter och rod-nasade kostymkladda man sitter och dasar i vagnarna.

Hur kommer det sig att det alltid slar en varm pust utav spritangor mot en nar man entrar taget efter klockan 22.00, oavsett dag? Ofta nar det sitter ett par gubbar och fyllebabblar sa sager dom tillslut, "vi syns i morgon!". En vanlig dag pa jobbet alltsa!
Jag undrar alltid over dessa manniskors vardag.
Undrar vad frugan och barnen nar farsan kommer instapplandes pa fyllan varje kvall?

Men pa morgonen ar det bara friskheten sjalv man ser. Valstrukna kostymer, vattenkammade sidbenor, perfekta slipsknutar och ett oklanderligt fokus i blick och hallning. En orgie e balans och disciplin. Nar klockan ar 22.20 mots man av samma man fast med har och slips pa anda.

Jag har sett valkladda herrar spy rakt ut pa perongen och ligga avdackade pa bankar med mobiltelefonen pa marken. Sedan morgonen darefter samma procedur.

Skadespel var ordet!

Japan just nu.

Detta ar var lokala shoppingata. Har strommar jazz, beatlescovers och allehanda slagdangor ur hogtalare fasta pa vaggarna som fungerar valdigt bra. Man kanner sig latt melankolisk och sugen pa korv. Det kanske bara ar jag.

Restauranger finns det gott om och i dagarna oppnade en Tacos-restaurang.
Jag vet inte varfor men hara i Japan verkar vi svenskar vara kanda Tacos-alskare. Pa jobbet ar alla japaner med sverige bekanta entydiga i sin observation; svenskar alskar Tacos.

Det ar val sa da tankte jag nar jag nostalgiskt satte tanderna i en kryddstark tacos haromdagen.

Annars regerar harfrisorer och kemtvattar Shinmaruko.

Sa, vad hander annars i Japan? Volleyball. Japans OS-hopp star till damernas volleyball och de kvalar just nu in. Sedan ar det tva medieflirtande politiker, Kokubarin fran Miyazaki och Hashimoto fran Osaka som upptar mycket TV-tid. Dessa tva har uppdrag i att reda upp bland korruption och allmant fusk i tva viktiga japanska landsdelar. Den ene ar en gammal kakfarare med ett rykte raddat av ett smaktande yttre samt en guldkantad filmstjarnekarriar. Den andre ser ut som en blandning mellan Noel Gallagher och den onda dockan.

Vidare har vi sommaren pa intag, 30 grader idag.

Faktum ar att foljandes TV och nyheter hander det inte ett skit i Japan just nu! Jag kan inte komma pa nagonting. Rapporter om knappisar som smygfotografer tjejer pa dass, restauranger med megaportion curry och annu mer volleyball.

Mitt liv just nu.

Sa himla bra! Sa enkelt att uppdatera och skicka upp bilder!
Hoppas jag orkar uppdatera ofta.

Nufortiden bor jag och min fru i Shinmaruko, tillhorandes Yokohama. Shinmaruko ligger langs Toyoku-tag linjen vilket anses lite fint har i trakten. Har ar hyrorna hogre, restaurangerna fler och den nyfunna sopsorteringsgladjen ar mer utbredd.

Over Tamagawa river som flyter har i bredvid ligger Tokyo.

Mitt arbete ar pa IKEA Kohoku, ca 40 minuter harifran lagenheten som vi ser pa bilden, tagen i ett snoigt Januari. Var lagenhet ar den med halmmattor pa balkongen.

Pa jobbet saljer jag mobler och svensk mat samt sprider svensk kultur over mina kollegor och kunder.
Det ar sketaskoj men ibland ar jag rejalt frustrerad, vilket jag ser som ett friskhetstecken.

Vi hors!

Jag och Filippo

Nar jag var femton ar spelade Pippo Inzaghi med sin brorsa i Vicenza. Sjalv skulle jag borja pa gymnasiet i Boras och var hogerytter i Tollsjo IF.
Jag hade onskat mig en frasig skinnjacka till skolstarten och tillsammans med mamma och pappa bar det av mot Boras.

Drommen om en Levis-jacka av arets modell solkades ju narmare vi kom "Skinn Bengans" i Malsryd.
Mamma visste bast och liksom forbaskat fick jag en enkel, brun skinnjacka utan kant marke.

Ovetandes vad som samtidigt utspelades pa kontinenten sneglade jag avundsjukt pa mina skolkamraters markesjackor.

Nar jag 13 ar senare akte pa brolloppsresa till Nagano hittade jag ett magasin pa vart pensionat. Magasinet var ungefar fran ungefar samma tidpunkt som skinnjackeinkopet och vem far jag se i en exakt kopia utav min bengans skinnjacka?
Jo idolen, Filippo Inzaghi.

Jag och Filippo Inzaghi. Jag och Filippo! Jag visste det inte sjalv men pa nagot satt var det anda jag och Filippo Inzaghi. Mamma kande det kanske pa sig.

Nar jag var hemma i Sverige i julas hittade jag jackan i en garderob.
Jag blev sa fortjust att jag omedelbart tog med den hem till Japan.

Den har alltid vagt tugnt fysiskt, men nu aven symboliskt.
Jag larde mig att jag alltid haft en lank till Italien och att mamma alltid vet bast.

Vi gor ett nytt forsok.

Hejsan.

Jag har haft en hemsida ett langre tag dar jag berattade om mitt liv i Italien och Japan men det blev for omstandigt att uppdatera sidan och den lades ned. Den finns dock kvar men ar s.k. inaktiv pa www.angelifire.com/country/dba79 kolla garna in den ocksa.

Hadanefter skall forsoka fa igang denna bloggen i stallet. Det verkar enklare och smidigare att uppdatera.