Foton fran Kansai

Herr Ishii, stekmastare

Att steka Kobe-stek i just Kobe ar ett respektingivande hogstatusarbete. Det ar lite samma kansla som baristan i Italien som ror till cappucino och kanner alla gaster.

Mannen pa bilden beratar att han arbetade som diskare och sneglade pa sina aldre arbetskarmrater over axeln.

Nar han snappat upp tillrackligt mycket om hur en stek skulle tillagas tog han en dag mod till sig och fragade om han inte kunde fa prova. Denna forberedelse tog tre ar och nu star han sjalv i rampljuset.
I bakgrunden ser jag en ung kille diskandes och med jamna mellanrum sticka ut nasan.

Kobe-steken ar enormt mor och smalter i munnen. Jag maste saga att jag tycker den ar lite for mjuk for min smak. Fiorentina-steken ar godare enligt mig. Helt klart.

En meny kostar runt 600 kr och da far man en jakla massa kott.

Hur skall jag fraga for att lata som om jag kunde nagonting om drinkblandning?

Efter restaurangen guidade svarmors kompis oss genom Kobes nojeskvarter, in igenom portar, over gator, ner under marken och vips befann vi oss i den amerika-inspirerade baren "Rawhide". Har fanns akta bartenders med ett enormt kunnande om sprit!
Det fanns flaskor fran golv till tak och dom kunde allt om dom.

Jag som inte kan rakna upp mer an fyra spritsorter overlat drinkblandandet till bartendern. Jag fick en Tequila-baserad liten rackare. Nar bartendern rackte over drinken sa han ocksa vad den hette men han verkade skammas over sitt daliga uttal sa jag horde bara ett svagt "psps-grita".

Det ar ok tankte jag. Du skulle kunna ha sagt vad som helst.

Svarmor stod for kalaset som vanligt, nagon gang skall jag bjuda igen...

Skal SVARMOOOR!