やっぱりイタリア

Jag traffade nyss en italienare, Vincenzo fran Bari, pa grillfesten. Han stod framfor sin restaurang som snart oppnar och nu endast erbjuder ett tomt skal, utdelandes sma lador med smakprov. Javlar vilka smakprov! Dar fanns parmashinka, mortadella fran Bologna, oliver och tre ordentliga bitar parmeggiano reggiano.
Restaurangen heter Zagora och jag kommer assolutamente ga dit.

Han var en sadan dar italienare som paminner mig om varfor jag tycker om Italien. Den dar aggressiva humorismen det friska vagandet, sjalvfortroendet och viljan att ge ett gott intryck och bygga bra relationer med sin omgivning. Italienare spelar alltid huvudrollen i tillfallets teaterakt, och jag gillar det. Nu sitter jag pa Canal Cafe och tittar pa foralskade par i roddbat, lyssnar pa Astrud Gilberto och lever.

Snart kommer frugan, det blir trevligt ikvall!