Under mina sju ar utomlands har mina foraldrars grillvanor genomgatt en ur bade säkerhetsteknisk samt kulinarisk synvinkel, positiv utvecklling.Pa det tekniska planet har en sa kallad låg klotgrill inhandlats och i fran den lattantändliga men ack sa nyckfulla grillkolen har man overgått till grillbriketter.
Grillbriketterna kraver en hogre temperatur innan antandning.
Med hjalp utav ett elektriskt värmespett som nedstickes bland briketterna antänds dessa.
Tack vare el-spettet kann även hobby-kemiska övningar strykas från kvällsaktiviteterna då tändvätskans roll utspelas.
Vad gäller säkerhet använs en, (se bild) kraftigt tilltagen kvalitetstång. Den är enligt nordisk standard 45 cm lång och har värmeisolerat handtag i organisk kork.
1990-talets grillsommar präglades utav det s.k. "grillspjutet" som var enhornat och var mycket oberäknerligt när den övermarinerade kotletten skulle vändas.
Inte helt sällan föll den stundande kvällsvarden mellan gallren rakt ner i den lättantändliga men ack så nyckfulla grillkolen.
Så vad har vi för nyheter på det kulinariska planet?
Jo, tillbaka till grunden eller "Beck te Beesics" som man säger i grillmeckat S:t Ann´s Bay, Jamaica.
1990-talet var experienterandets årtionde.
Folk var trötta pa de äldres progmatiska predikande om enklehet, man ville prova någonting nytt helt enkelt.
Så då började man experiementera med marinad.
Det var honungsmarinad i whiskeysås, sviskonchuttney i annanasgele och plommonkräm i persiljeröra.
Det var antagligen någon gång runt 2002 då 80-tals mardrömmen "grillad banan" sas vara påväg tillbaka som någon satte ner foten och sade stopp!
Den dagen var starten på vägen tillbaka.
Vägen tillbaka till enkelheten där lammkotlettens marinad bestod utav salt och peppar och ett stänk soja.
Sommaren 2008 blev således sommaren då grillningen kom hem, och jag var där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna din kommentar här tack,