Jag slot upp med min jobbarkompis Iman pa taget hem i kvall. Vi delade som vanligt bade arbetslivserfarenheter och skvaller.
Eftersom aven Iman har bott i Boras, ar lika gammal som jag samt har gatt pa mitt konkurrerande laroverk "Teknis" (Jag Backang) sa befinner vi oss mentalt nagorlunda pa samma vaglangd.
Om man har koat en timme for att fa nobben att komma in pa "McEwans" i Boras sa ligger pa man samma mentala vaglangd tycker jag.
Vi har dessa samtal ibland eftersom vi bada bor i Minaminagareyama och tycker att sena skift med teamet ar starkande for moralen. Inget nio till fem-mojs har inte!
Samtalen brukar na sitt crescenso inuti Minaminagareyamas Seveneleven-butik och vi skiljs alltid at viftandes godnatt med varsin inplastad microugn-matratt i handen.
Men nu ar jag hemma. Det dricks lite vin, det kollas pa TV, det ats micro-ugn mat och jag ar ledig i morgon.
Jag tror jag skall ta mig an varlden i morgon. Eller ocksa skall jag hoppas pa regn och spela Winning 11.
Vänta lite nu, är inte det samma sak? ; )
SvaraRadera